Hösten 2025 ställde 17 följare till Preeklampsiföreningen upp i fokussamtal ledda av läkaren Nicole Wallin. Slutsatserna från fokusgrupperna har nu presenterats på två världsscener för medicinsk forskning och kunskapsutbyte.
Nicole Wallin är läkare och doktorand vid Institutionen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Foto: Emelie Asplund
Under hösten 2025 samlade Nicole Wallin, i samarbete med Preeklampsiföreningen, till två digitala fokusgrupper. Samtalen handlade om kvinnors erfarenheter av vården efter preeklampsi, men också om deras upplevelser av och synpunkter på FIGO Pregnancy Passport, som är ett verktyg för att förbättra uppföljningen efter graviditet med preeklampsi.
Fokusgrupperna omfattade kvinnor som haft preeklampsi under perioden 2020–2025. Kvinnorna rekryterades genom Preeklampsiföreningens sociala medier.
Slutsatserna från fokusgrupperna har nu presenterats av Nicole Wallin på två internationella konferenser; FIGO i Sydafrika och vid SMFM i Nederländerna.
Uppföljning följer inte rekommendationerna
Sverige har en väl utbyggd mödrahälsovård och det finns nationella riktlinjer genom SFOG Preeklampsi-ARG för hur uppföljning efter preeklampsi bör se ut.
Ett problem är att det är oklart vad som faktiskt händer när kvinnan överförs till primärvården. Det finns alltså en skillnad mellan vad riktlinjerna föreskriver och hur kvinnorna upplever att vården fungerar i praktiken.
Kvinnorna i fokusgrupperna lyfte fyra problemområden:
1. Bristande uppföljning efter utskrivning
Kvinnorna beskrev stora brister i uppföljningen efter att de lämnat BB eller förlossningsavdelningen. De upplevde att stödet och kontakten med vården ofta upphörde för tidigt.
2. Otillräckliga kunskaper i primärvården
Många upplevde att vårdcentralerna hade begränsad kunskap om preeklampsi och dess långsiktiga konsekvenser. Det handlade bland annat om bristande förståelse för riskerna med framtida hjärt-kärlsjukdom och behovet av fortsatt medicinsk uppföljning.
3. Kvinnorna blev inte tagna på allvar
Flera kvinnor berättade att de blivit ifrågasatta när de sökt vård eller försökt få uppföljning. De upplevde att deras oro och hälsoproblem inte togs på tillräckligt stort allvar.
4. Barnets hälsa prioriterades framför mammans
Kvinnorna upplevde att vårdens fokus snabbt flyttades till barnet efter förlossningen. Mammans egen hälsa hamnade i bakgrunden, trots att hon genomgått en allvarlig graviditetskomplikation.
“Ingen tog mig på allvar”
Kvinnorna fick också berätta fritt om sina upplevelser, här kommer några exempel:
”Det kändes som om jag lämnades ensam åt mitt öde efter förlossningen.”
”Vården behöver bli otroligt mycket bättre på att följa upp och ge stöd. De sa bara åt mig att kontrollera mitt blodtryck en gång om året.”
”Ingen tog mig på allvar, varken när jag utvecklade preeklampsi eller efter förlossningen när jag framförde mina farhågor.”
En annan kvinna berättar om hur en remiss skickats från förlossningsavdelningen till vårdcentralen, men aldrig följdes upp. När hon själv kontaktade vårdcentralen hade läkaren inte läst remissen och ändrade hennes blodtrycksmedicinering utan tillräcklig kunskap om den tidigare behandlingen.
FIGO Pregnancy Passport ökade förståelsen
En andra del av fokusgrupperna var att undersöka hur kvinnorna upplevde FIGO Pregnancy Passport och om det kunde bidra till bättre förståelse för framtida hälsorisker.
Resultaten från fokusgrupperna visar att FIGO Pregnancy Passport generellt togs emot positivt av kvinnorna och upplevdes som ett användbart verktyg för att öka förståelsen för framtida hälsorisker efter preeklampsi.
Sammantaget tyder resultaten på att FIGO Pregnancy Passport kan vara ett värdefullt verktyg för att öka kvinnors kunskap och medvetenhet om långsiktiga hälsorisker efter preeklampsi. Resultaten visar samtidigt att information om framtida risker kan skapa oro hos vissa kvinnor, vilket understryker betydelsen av att informationen kombineras med individuellt stöd och möjlighet till samtal med vårdpersonal.
Rekommendationer från kvinnorna
Fokusgrupperna resulterade i fem tydliga rekommendationer från kvinnor med erfarenhet av preeklampsi och den eftervård och uppföljning som erbjuds idag:
1. Ge information vid flera tillfällen. Informationen ska inte begränsas till sjukhusvistelsen, när kvinnan ofta befinner sig i en pressad situation.
2. Använd flera informationskanaler. Information ska finnas både skriftligt, digitalt och genom samtal med vårdpersonal.
3. Höj kunskapen i primärvården. Vårdpersonal behöver bättre kunskap om preeklampsi och dess långsiktiga konsekvenser. Det behövs också tydligare vårdkedjor för uppföljning.
4. Inkludera psykologiskt stöd. Den psykiska hälsan behöver vara en del av uppföljningen efter preeklampsi.
5. Förbättra rådgivningen inför framtida graviditeter. Kvinnor behöver få bättre information och stöd inför en eventuell ny graviditet.
Större studie presenteras under 2027
Nicole Wallin arbetar också som doktorand och projektledare med en större studie som undersöker om FIGO Pregnancy Passport kan förbättra uppföljningen och kvinnors hälsa efter preeklampsi. I studien medverkar kvinnor med preeklampsi som ingår i GO PROVE-studien, Gothenburg Preeclampsia Obstetric Adverse Events.
Två grupper jämförs i studien. En grupp, om 122 kvinnor, får FIGO Pregnancy Passport vid utskrivningen samt en uppföljning efter tre månader. Kontrollgruppen, också om 122 kvinnor, får vanlig eftervård. Ett år efter förlossningen kontrolleras blodtrycksnivåerna hos båda grupperna. Dessutom undersöks hur länge de har ammat, kvinnornas medvetenhet om hjärt-kärlrisker efter preeklampsi, BMI och midjemått.
Datainsamlingen kommer att slutföras under november 2026, och under 2027 kommer det att finnas färdiga resultat att presentera.
