Barnmorskan Maria Andersson forskar på patienternas upplevelse av preeklampsi. Under våren 2025 disputerade hon vid Lunds universitet. Läs mer om hennes forskning här.
Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation, men hur upplever kvinnorna själva sjukdomen och den vård de får? Maria Andersson har i sin avhandling undersökt detta genom fyra studier som belyser kvinnors upplevelser, den psykologiska påverkan av preeklampsi och möjligheterna att förbättra vården genom digitala lösningar.
Texten nedan är en förkortad version av den populärvetenskapliga sammanfattningen i avhandlingen. Sist i texten finns hela avhandlingen.
Förutom de fysiska konsekvenserna kan preeklampsi också påverka kvinnans och partnerns psykiska hälsa, vilket i sin tur kan ha en negativ inverkan på relationen och barnets anknytning till förälderarna. Trots den djupa påverkan på många nivåer finns en märkbar kunskapslucka när det gäller att utforska kvinnors upplevelser vid preeklampsi. Endast ett fåtal studier har tidigare fördjupat sig i detta ämne.
Mödravården har spelat en avgörande roll i att minska mödradödligheten i modern tid. I det nationella mödravårdsprogrammet ingår det att identifiera riskfaktorer för preeklampsi tidigt i graviditeten.
Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling på ett stort behov av en förbättrad vård med konsekvent, detaljerad och upprepad information för kvinnor som drabbats av preeklampsi.
Dagens mödravård erbjuder den gravida kvinnan cirka åtta till tio planerade besök under graviditeten. Trots detta finns en risk att ett stigande blodtryck inte alltid upptäcks i tid. Genom att erbjuda kvinnor möjlighet att mäta sitt blodtryck i hemmet, och inte bara vid mödravårdsbesöken, kan man potentiellt tidigare identifiera ett stigande blodtryck. Mobilapplikationer som använder smartphones möjliggör en ny lösning för att övervaka blodtrycket på ett enkelt och billigt sätt.
Syfte
Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera patientperspektiv vid preeklampsi, för att öka förståelsen av kvinnors upplevelser och deras erfarenheter av sjukdomen. I studierna har kvaliteten på vården och informationen som givits studerats. Vidare har de psykologiska effekterna av preeklampsi, hos både kvinnor och deras partners, utvärderats efter barnets födelse. I studie IV utvärderades användarvänligheten och precisionen av en ny mobilapplikation, ANURA™ som använder mobilkameran och AI-teknik för att mäta blodtrycket. Denna applikation har tidigare aldrig studerats på gravida.
Med ökad kunskap inom dessa område avser vi bidra till utvecklingen av bättre stödstrategier och interventioner, under och efter graviditeten, för alla gravida och för familjer som har drabbats av preeklampsi. Genom hemblodtrycksmätning ger man gravida kvinnor en möjlighet att ta eget ansvar för sin hälsa vilket kan medföra en ökad medvetenhet och en tidigare upptäckt av preeklampsisymptom.
Metoder
Studie I and II är båda kvalitativa studier där kvinnors upplevelser av att ha genomgått en graviditet komplicerad av preeklampsi studerats genom intervjuer.
Studierna III och IV följer en prospektiv longitudinell design. Studie III, är en prospektiv enkätstudie relaterat till psykisk ohälsa. Studien utvärderade depression, ångest och tankar och känslor kring hur man är förälder tillsammans (samföräldraskap), två och sex månader efter förlossningen. Enklare och mer komplexa statistiska modeller användes för att utvärdera sambanden mellan tankar och känslor och psykiskt mående.
Det mest avgörande för en god psykisk hälsa var upplevelsen av stöd och närhet i relationen till partnern.
I studie IV jämfördes blodtrycksmätningar gjorda med. mobilapplikationen Anura™ med manuella blodtrycksmätningar gjorda av barnmorskor eller annan vårdpersonal. Anura™ möjliggör mätning av blodtrycket med hjälp av mobilkameran, utan att använda en blodtrycksmanschett. Tekniken är baserad på en innovativ metod kallad transdermal optisk avbildning, som mäter olika nyanser av rött. Syresatt blod är ljusrött och mindre syresatt venöst blod är mörkare. Med hjälp av en AI algoritm beräknas färgskillnader vilket ger blodgenomströmningen i huden och ett mått på blodtrycket.
Resultat
I Studie I and II framkom det att kvinnorna upplevde preeklampsi som ett oväntat och skrämmande tillstånd. Kvinnorna rapporterade en generell brist på kunskap om sjukdomen och dess långsiktiga hälsorisker under graviditeten samt postpartum.
Kvinnorna lyfte fram ett behov av att få mer detaljerad, konsekvent och upprepad information, både muntligt och skriftligt. De upplevde en ökad stress och ångest, blandat med känslor av förtvivlan orsakad av separation från det nyfödda barnet som vårdades på neonatalavdelningen. De underströk ett betydande behov av känslomässigt och praktiskt stöd under hela vårdtiden.
Kvinnorna upplevde vården som fragmenterad och kände en betydande stress, särskilt vid separation från det nyfödda barnet.
I Studie III visade resultaten att förekomsten av depression och ångest efter förlossningen hos kvinnor med preeklampsi var jämförbar med andra representativa grupper i samhället utan preeklampsi. Dessutom framkom det att depressiva symtomen tenderade att minska spontant över tid. Depression och ångest förekom ofta samtidigt, oavsett kön eller svårighetsgrad av preeklampsidiagnosen. En högre utbildningsnivå var associerad med högre symtomnivåer. Det mest avgörande för en god psykisk hälsa var upplevelsen av stöd och närhet i relationen till partnern. Kvinnornas symptom på ångest var högre och associerat med partnerns upplevelse av lägre stöd och närhet i föräldraskapet.
Studie IV visade att Anura™ applikationen fungerar bra i graviditeter med normalt blodtryck, men vid högrisk graviditet och hos kvinnor med preeklampsi var det signifikant skillnad mellan blodtrycksvärden erhållna med Anura™ jämfört med manuellt uppmätta blodtryck. De tre studiegrupperna analyserades separat för respektive trimesterperiod. För de friska kvinnorna sågs inga signifikanta skillnader i blodtrycksmätningarna i de tre trimestrarna, vilket visade att Anura™ fungerade väl i denna grupp. I högriskgraviditeter fanns inga signifikanta skillnader för det systoliskt blodtryck i första och andra trimestern, däremot en signifikant skillnad mellan första och tredje trimestern (p <.001). Kvinnor med preeklampsi visade signifikanta skillnader för både det systoliska och diastoliska blodtrycket, i andra och tredje trimestern (p <.001) vilket betyder att applikationen inte är tillförlitlig för dessa två grupper.
Slutsatser
Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling på ett stort behov av en förbättrad vård med konsekvent, detaljerad och upprepad information för kvinnor som drabbats av preeklampsi. Kvinnorna upplevde vården som fragmenterad och kände en betydande stress, särskilt vid separation från det nyfödda barnet. De önskade ett bättre stöd och förbättrad uppföljning postpartum.
Stöd och närhet i samföräldraskap visades kunna skydda båda föräldrarna från depression och ångest, efter en komplicerad graviditet. Resultaten visade ett samband mellan den ena förälderns psykiska hälsa och den andres upplevelse av medföräldraskap. Stödinsatserna bör därför även fokusera på samföräldrarelationen och omfatta både kvinnan och hennes partner.
Hemblodtrycksmätning med hjälp av Anura™ fungerar väl i graviditeter med normalt blodtryck. Kvinnorna uttryckte en hög tillfredsställelse med Anura™ användningen och kunde rekommendera dess användningen i framtiden. Noggrannheten var dock inte acceptabel för högriskgraviditeter och kvinnor som diagnostiserats med preeklampsi. Applikationen kommer därför, utifrån insamlade data, att anpassas för att på ett korrekt sätt mäta blodtrycket även i dessa patientgrupper.
Preeklampsiföreningen 